Showing posts with label drömmar. Show all posts
Showing posts with label drömmar. Show all posts

Friday, 25 April 2014

SPRING!

I love spring. I love the drunken feeling of life just bursting from the earth. Everything is singing, shouting with happiness. Winter is gone, SPRING IS HERE. Flowers and leaves and grass all sing. Birds sing. The earth sings drunkenly, in love.

I get this feeling when I ride my bike at night, this feeling of floating, a magical feeling with loud music in my ears and stillness all around me. No people. no traffic. Just this song from the earth, the air is thick with it. Like when you fly in a dream, you just focus every fiber of your being into this magical act, this one amazing leap off of the ground and you FLY.

In my dreams I flap my arms when I fly.

At night, on my bike, it's that same feeling. Surreal and powerful.

Spring is here. Life is bearable. Sometimes. At night, riding my bike through the darkness. If I was happy I would be very happy right now.

My boyfriends are both being nice. My friends want to hang out with me. The future doesn't feel like a wet wool blanket wrapping itself around me, covering my face, cold, wet, heavy, so heavy. The future might be okay.

Life is bearable. The night sings. I can breathe.

Saturday, 14 January 2012

dåliga beslut

Halv ett inatt klippte jag lugg. Känner mig inte helt nöjd med det. Ser ut som Cyndi Lauper litegrann. Men den växer väl ut snart och tills dess kan jag sätta upp den med hårklämmor och grejer. Inte optimalt men vafan. Nu vet jag i alla fall.

Ikväll ska vi ha fest för Jonas, vår hustomte. Vår favoritfransos. Han fyller 21, internationellt myndig! Det firar vi med en liten lugn bacchanal. Eftersom vi tycker om Bacchus. (Antagligen blir det inga orgier och jagande samt ätande av vilda djur och liknande, men vin kommer förekomma. Kanske lite mat också. Eller en kladdkaka kanske.)

Håller för tillfället på att knåpa ihop en liten present till honom.

In other news: Karln kom (antagligen) tillbaka till Sverige i förrgår och har inte ringt. Vad är det för jävla stil liksom. Är man inte intresserad så kan man vara en man, och tala om det. Fett med respekt. Är man intresserad så ringer man. Blir fan rasande på män som inte har stake nog att bara berätta vad de vill.

Å andra sidan: Män som kan berätta vad de vill är det bästa som finns. Män som kan prata om sina känslor är hett. (Så länge de inte är gnälliga jävlar som inte pratar - eller bryr sig - om nånting annat.)

Bäst just nu: Typ att bo med Tindra i allmänhet. Att hänga med Jonas, som är så rolig så att man skrattar sig harmynt. Att jag kanske får lite nya arbetsuppgifter på måndag. Att vi ska ha fest ikväll. Att jag känner mig jävligt kreativ.

Sämst just nu: Att vi är panka båda två. Att karln är en dålig karl. Vädret. Mina konstiga drömmar. Eller mardrömmar? Jag är inte rädd, men de är så mycket ångest som de kan vara. Alla är arga på mig eller vägrar svara i telefon, jag missar tåg, tappar bort grejer. Allt är jobbigt. Men så plötsligt: en magisk ren.

Lyssnar på: Min och Tindras gemensamma playlist, som är jävligt random.

Stickar: Ett par färgglada raggsockar till mig själv.

Puss!

Tuesday, 6 December 2011

Fattar fortfarande inte

Varför denna ovilja? Inte i huvudet men i kroppen. Hela jag säger nej. Jag själv vill men kroppen sitter stilla i soffan och är inte riktigt min att bestämma över. Jag måste tvinga mig själv att resa mig ur sängen. Jag måste tvinga mig själv att klä på mig. Att göra mig i ordning. Att göra kaffe, äta frukost, sminka mig. Jag vill, men ändå måste jag tvinga mig.

Mår liksom helt okej idag. Men det är som att jag är isolerad till mitt huvud. Som att jag mår dåligt utan att förstå det själv. Samma ångest och apati, men nu känner jag det inte.

Överanalyserar jag? Kanske. Jag vet inte. Jag mår bra. Det känns som att jag mår bra. Jag känner mig ofta glad. Jag har lust att göra saker, ser fram emot att börja jobba igen. Men så kommer dagar som denna, då jag har sovit tio timmar trots att jag hade tänkt gå upp och träna på förmiddagen. Och dessutom så sov jag tre timmar igår eftermiddag. Så 13 timmars sömn på ett dygn. Varför vaknar jag inte av mig själv?

Jag drömde mörka, obehagliga drömmar, om död och sex och maktspel. Stress, vatten, döda spädbarn. Minns inte handlingen riktigt, men känslan sitter kvar.

Drömde om E också, det var trevligare. Han log mot mig och skämtade om något.

Mitt huvud värker av för mycket sömn och jag är sen till mitt möte på försäkringskassan. Varför i helvete ska de ha sitt kontor i Täby?

Monday, 5 December 2011

Svart musik

Idag har jag träffat min (nya) läkare och min chef. På torsdag börjar jag jobba igen.


Jag känner mig som jag igen. Jag sitter inte och undrar vad jag skulle gjort om jag var mig själv. Jag känner mig inte vilsen.


Efter att jag sorterat garnet så somnade jag. Jag sov i tre timmar och drömde om E. Han hade kommit hem från Tyskland och vi skulle käka tillsammans.


När jag vaknade så hörde en kompis av sig och frågade om jag ville hänga med och se David Eugene Edwards live. Det ville jag.


Det var jävligt bra.

Tuesday, 18 October 2011

Troll

Jag drömde att jag slogs med ett troll. Jag dog. Men trollet också tror jag. Jag fortsatte slåss trots att jag hade djupa hack i benen och magen.

När jag vaknade var klockan tio över elva. Elva skulle jag vart hos min läkare.

Han ska sluta så jag kan inte få en ny tid.

Friday, 14 October 2011

I drömmar

Inatt drömde jag om Tyrion Lannister. Igen.

Jag drömde också om en tjej jag träffat genom en gemensam vän. Hon var jättelång och lika snygg som i verkligheten. Jag stod och stirrade på henne som hypnotiserad, hörde inte ens vad folk omkring mig sa. Ungefär som i verkligheten alltså.

Och jag drömde ett minne. Lustigt det där, att återuppleva saker i sömnen. Trodde sånt bara hände i film. Men det är ett så otroligt intensivt minne, en så speciell situation, så det kanske inte är konstigt att hjärnan kör det på repeat.

Karln. Hans blåa ögon som fixerar mina och en helt unik känsla av att han ser rakt in i mig. Som i en dålig bok. Men på riktigt. Jag kan inte se bort.

Så blir det väl när man sover i en tolv tretton timmar.

Tindra har åkt iväg för att äventyra i Las Vegas, även känt som Göteborg. Jag har en lång ensam helg framför mig. Kommer inte ens få träffa karln. Och jag har nästan slut på ståltråd, så det blir inte mycket luffarslöjd heller. Kanske lika bra, har ont i händerna.

Åh, jag blir så väck av att sova så här länge. Borde åka till mamma med hennes dramaten och så men jag sitter i sängen och bloggar istället.

Kanske är hela situationen med att min läkare skickade fel papper till försäkringskassan så att jag inte kommer få nån ersättning under en överskådlig framtid. Det känns ju lite deppigt.

Thursday, 6 October 2011

Trött

Så. Nu fick jag äntligen en tid hos ångestenheten på karolinska. Ska dit nästa vecka.

Annars har jag ont i halsen, hoppas hoppas hoppas att jag inte blir förkyld, vill inte bli förkyld vill inte vill inte!

Utanför borrar de, eller slipar, eller sågar i porslin? Jag vetefan men hela vardagsrumsfönstret och balkongen är inslagna i nån sorts väv och det är ett konstant oljud och polacker som vinkar från byggställningen. Ljudet är fruktansvärt och konstant. Låter lite som en tandläkarborr. Men tusen gånger mer.

Jag gick upp med "familjen" imorse och lämnade det mindre av de två barnen på förskolan efter lite tramsande med en tyllkjol och slappande i soffan med den nya favoritboken, Lilla Syster Kanin, som mamma köpte när hon väntade mig, i mars 84. Det var en skön morgon, för det där barnet får mig alltid på bra humör. Båda barnen gör det, men storebror var mest skrikig och bråkig och låg på golvet. Jag älskar honom ändå.

Jag drömmer helt sjuka drömmar. Antar att det har med den nya medicinen att göra. Jag drömmer om våld och död hela tiden. Jag drömde att jag orsakade ett barns död, att jag slog ner en kille som var större och starkare än mig. Jämt, våld och hemskheter, och jag är märkligt distanserad, eller till och med stolt. (Killen hade slagit sin flickvän. Men jag skröt verkligen om det.)

Efter att ha lämnat lillasyster på dagis så gick jag hem och somnade om. Helt slut. Sov till nästan ett. Nu precis alltså. Ska försöka äta nåt, och sen åka till det gamla hemmet och hämta lite glömda småsaker.

Tuesday, 20 September 2011

Kaos

Ligger i sängen och försöker sova men mitt huvud är fyllt av tankar. Det är som om tio olika melodier spelar på samma gång, inga färdigt formade tankar, bara blind panik.

Jag skulle vilja ringa någon och jag vet att jag får men jag vet inte vad jag skulle säga, eller vad de skulle kunna säga för att hjälpa mig. Jag känner mig ensam och mitt rum är kallt och tusen röster skriker i mitt huvud.

Jag tänker på honom, på allt han lovade, på all ilska och all sorg över att ingenting han sa var sant. På att jag skulle vilja skrika och slå honom, skrika att jag hatar honom, gråta, få honom att förstå hur mycket han sårade mig.

Men jag vill inte se honom och jag orkar inte bry mig.

Jag känner mig ensam och vill bli älskad men jag vet att det är helt hopplöst att ens drömma om för vem skulle kunna älska mig?

Jag vet att det inte är så, jag vet att man kan älska människor trots lite övervikt och depressioner men jag har svårt att tro det om mig själv.

Jag vill känna att jag har en framtid men jag vet inte vad den skulle innehålla.

Jag vill hitta en lägenhet till mig och T men jag vet inte hur.

Jag vill skicka ett sms till den där killen men jag vet inte vad jag skulle skriva.

Jag är rädd för alla drömmar jag drömmer, de gör mig stressad.

Jag är orolig att inte somna i tid eftersom jag ska upp rätt tidigt imorrn och det ger mig hjärtklappning.

Jag saknar mina vänner som är långt bort.

Jag är arg och bitter men vill inte vara det.

Jag vill vara normal igen, den glada människan jag brukade vara, men jag vet inte hur.

Jag vill ha närhet... Men det finns ingen i mitt liv, och jag har så svårt att tänka mig att det någonsin skulle kunna finnas någon.

Ett skrik inom mig, en känsla av att jag är trasig, för alltid. Hopplöshet och ångest.

Den här nya medicinen är inte alls rolig.

Friday, 16 September 2011

En platta

En wellpapp-bit, en bit tyg från panduro, en limpistol.


Inatt drömde jag mardrömmar. Död och förruttnelse och maskar överallt. Gatorna var fulla av maskar, husen av ruttet trä, allt föll samman. Eld och våld och blod och död var överallt. Överallt ljud från människor som skrek, slog ihjäl varandra.

Saturday, 8 September 2007

inlägg nr. 102

Morgon. Hur länge som helst. Alltid. En timme att vakna, en timme senare fortfarande nyvaken. Ont i nyckelbenet, hungrig.

Och när jag går ut i köket blir allt bara helt jobbigt. Jag ska diska och städa idag, men jag vill äta och bada först. Jag har inte diskat på evigheter eftersom jag knappt har använt nånting eftersom jag inte har nån mat hemma och inte har haft tid och inte kunnat pga. nyckelbenet. Så nu är jag fast i ett sorts köks-moment 22, jag måste plocka i ordning för att få nånstans att lägga den stora tunga brickan så att jag kan diska och jag behöver diska lite innan jag äter frukost men jag orkar inte plocka i ordning och fixa och så innan jag ätit... Jag vet, jag är lat och gnällig. Nu måste jag i vilket fall som helst ner i tvätstugan.

Såja. Tvätt, smörgåsar. Läget under kontroll.

Jag drömde jättemycket inatt. Jag drömde att en kille kysste mig, men sen gjorde han konstgjord andning på mig istället, trots att jag bara skrattade så att det inte funkade.

Igår var en under omständigheterna bra men surrealistisk dag. Hälsningsgillet var hysteriskt, jag var trött, det var varmt, massor med folk, mitt emellan jättetrevligt och panik. (Precis som förväntat.) Pizza efteråt, sen spelade jag heroes med Emilia hela kvällen. Satt ett tag och velade mellan att gå hem och att gå på fest. Festen vann eftersom det var nära och trots allt fredag kväll. Man kan alltid passa på att nätverka.

Det var ganska märkligt, allting som hände sen, på ett lugnt sätt. Lite som i "Blaue Grenze", som vann silvermeliesen på förra fff och som ju därför är med och tävlar om guldmeliesen i år. Lite den känslan, framför allt eftersom jag hamnade på en fest i ett koloniområde. Där tittade jag på en konsert med ett nedlagt band och drack vin. Lite mumindalskänsla också. Aja.

Lars jobbar dygnet runt. Jag sympatiserar lite med honom.

Jupiter fnattar.

Det finns gott om biljetter kvar till alla filmer! (Inklusive Stardust.) Köp nu på www.fff.se eller vänta tills på onsdag och köp riktiga, fina biljetter. Om de finns kvar.

Apropå Stardust så måste ju Neil Gaimans sushivanor vara den här festivalens roligaste obsession.

Se vilken FFFare som helst i ögonen och du kommer att se en lite lätt manisk gnista djupt därinne, det vansinniga skrattet är inte långt borta. Men för allt i världen - använd inte ordet "fantastiskt". Använd aldrig det ordet.

Idag (om en timme närmare bestämt) ska kanske tidningar fixas ut. Om någon kommer. Ska försöka, men jag kommer bli sen. (Tvättstugan!) Viktigare är att Maia har fest ikväll! It's the big thing! Vi ska bygga ett bål av Basshunter, blåsa upp kondomer till balonger och dricka päronvodka tills vi somnar. Eller så kör vi hårt på vodkan och skiter i allt det andra. Glorious i vilket fall som helst. Be there or DIE!




Lyssnar på: Lamb, vad annars. Helt kär. Van Morrison igårkväll.
Äter, andas och tänker på: FFF. Nästa år blir det Fantastisk Dvärgfestival. Dvärgar överallt!

Saturday, 12 May 2007

oh happy day!

BRA SAKER! Igår kväll fick jag syn på en låda med gryta i min kyl som min blick hittils magiskt har glidit förbi utan att fastna på. Med alndra ord vaknade jag inte med kramp i magen. Det känns bra.
MER BRA: drömde att jag umgicks med en person som jag förlorade all tillstymmelse till kontakt med för jättelänge sedan (flera år) och det var kul. Därifrån började min hjärna glida uppåt, genom sjok av sömn, för att slutligen nå ytan, och när jag i samma sekund inser att jag vaknar utan yttre påverkan får jag ju såklart panik. MEN! (oh happy day) klockan är tio i åtta och jag har inte försovit mig. Klockan är inte elva. Dessutom hade jag under natten fått två sms. Bekräftande. =) (Jag har verkligen ingen aning om vad folk har för uppfattning om mig, skulle nog i väldigt många fall gissa på relativt likgiltig, så när folk tänker på mig framåt småtimmarna när de med stor säkerhet har druckit så känner jag mig smickrad.)
Nöjd vart jag. När jag kom upp var dessutom inte himlen helt grå och rutten, utan faktiskt mer som kanten på en ovanligt god och frasig pannkaka. Jag såg massor av blå himmel.

Men. Tänker jättemycket. Jag är ju inte sådär överdrivet självsäker. Ej heller är jag överdrivet nöjd med min kropp. Det finns folk som jag känner som är mindnumbingly snygga men som inte alls tar in det när man talar om det för dem. Deras enda reaktion är att de tycker att man är lite puckad. (De säger inte det men jag vet att det är vad som händer i deras hjärnor.) Jag kanske mår lite bättre än så, för om någon säger till mig: "Kristina, dina höfter är inte alls smalare än din midja" så tror jag dem. This works both ways. Alltså, om folk säger att jag är tjock (eller någon dum omskrivning för ordet) så blir jag ju inte överlycklig. Men ändå, it's all in my mind. Jag har tänkt ganska mycket på det. Jag tror inte att det finns särskilt många (tjejer eller killar) i vårt samhälle som är helt nöjda med sina kroppar, och i de flesta lägen funkar nog uppmuntran bättre än ärlighet. Egentligen spelar det ju ingen roll, hade jag vart nöjd med min kropp hade jag ju inte brytt mig. Och om jag inte är nöjd med min kropp så är det ju ingen annans fel. (Jag ursäktar inte någon. Tycker fortfarande att det är väldigt dumt att säga saker om folks vikt.) I vilket fall som helst så kom jag fram till att jag vill vara nöjd med min kropp, och min livsstil är i så fall väldigt destruktiv. Jag äter oregelbundet och onyttigt.



Everything you know is wrong.




Lyssnar på: Louise Farrenc - Pianokvintett nr 2 e-dur (III)

Thursday, 3 May 2007

Va?

Klockan är halv åtta och jag är VAKEN. Drömde att jag var kontrollerad av någon sorts kontroll-team.
Tvättar. Trött. Ska nog fuska och gå och lägga mig igen tills det är dags att fortsätta tvätta. Becca kommer hit, men jag anar att hon inte kommer före nio. (Gör hon det så är ju det kul, men annars så kan jag sova lite till.)

Försöker hitta ett nytt sätt att tänka. Ett som funkar. Kom på att jag begränsar mig själv som fan. Måste sluta med det. (Och ja, jag måste sluta tänka i negationer.)



Lyssnar på: Holger Czukay - Persian Love

Monday, 30 April 2007

hm?

Godmorgon!
Släktkalas igår. Eller kalas där det fanns släkt. Det fanns också jobbarkompisar. Det var inte en släkting som hade festen. Det var en vän till familjen (eller ja... släkten). Maten!
Maten: vildsvinsfilé, färsk sparris med parmesanost och pinjenötter, grillad röding, sprängd gås, nässelsoppa... Det var mer men jag kommer inte ihåg så tydligt. Allt var så gott! Det var overload på smaklökarna! Huvudet sprängdes!
Arr.
Aja. Sen stack vi till Botulfs (jag och Robin alltså) och där träffade vi Maia och Emilia. Vi hade väldigt trevligt.
Sen hade vi efterfest hos mig... Men den tog slut alltför tidigt. Men kul så länge det varade!

I förrgår var vi såklart också på Botulfs på kvällen. Tre dagar i rad. Urk. Jag känner mig absurt sliten.

Nu ska jag kanske ta och plugga lite. Sen Malmö ikväll. Funderade på att svänga in förbi systemet och köpa några öl men jag tror jag skulle däcka på en. Som sagt, sliten. Får se. Jag kommer inte ihåg hur det är i pildamms. Men men, Svenska akademien med D. Det lär bli trevligt i vilket fall som helst.

Drömde konstigheter. Som vanligt. Jag vet att jag drömde mycket men jag kommer bara ihåg lite.

Aaaa... Nu frukost antar jag. Puss.


Lyssnar på: Nina Simone - My Man's Gone Now (Arr hon är så bra. Eller var. Rysningar.)

Sunday, 29 April 2007

Haha =(

Igår var riktigt trevligt. Fikade med Hanna, vilket var jätteroligt. Det lär upprepas. Hoppas jag i alla fall. Sen åkte jag hem och somnade. =) Sov kanske en halvtimme. Sen kom Maia och StålKalle hit, och vi drack lite vin och tittade på youtubefilmer... Sen stack vi till Botulfs, och så småningom kom Hanna och Irena dit. All in all var det en supermysig kväll. Fina vänner, berusningen låg på en lagom nivå... Sen, när Botulfs stängde, så skulle vi äta. Då tappade kvällen lite, kvalitetsmässigt. Jag åt fiskchips. Behövde inte ens beställa. Vet inte om det är kul eller bara sorgligt. Men alla andra (utom Hanna som hade dragit hem) ville till hamburgerstället, så vi gick dit. Och där var hela Lunds brat-armé. Jag blev ganska låg. Äckliga jävla inavlade missfoster. Dom är inte människor. Arr. Det är sorgligt, men jag tål inte rika, ouppfostrade, bortskämda ungjävlar. Det är fel på dem.
Speciellt fel på sextonåringen som kastade pommes frittes på oss. >_< Fy fan vad arg jag blev. Maia också. Jävla idiot. (alltså snubben, inte Maia.) Arr! Höll verkligen på att börja bråka med honom. Sjukt onödigt men jag tänkte inte efter så mycket innan.
Blev lite gladare när jag kom hem till mina söta katter. Fick dessutom tala ut lite. Late-night-telefonsamtal är trevliga.
Det finns en ank-maffia i Malmö som är ute efter DIN SJÄL.

Well, nu ska jag bada. Om två timmar kommer Robin och Mamma hit, och så ska vi slå in paket. Sen ska vi på kalas. Ett stort kalas. Crazy fun!

Inatt drömde jag jättekonstiga saker som jag inte kan komma ihåg. Vaknade och kände mig ledsen. Känner mig fortfarande lite vemodig på något sätt.


Lyssnar på: Cordas do Sol - Comped Joaquim

Tuesday, 24 April 2007

Långsam

Tog mig en timme att vakna idag. Och då sov jag ändå hela dagen igår. Känns konstigt. Inga pengar har kommit in än, skulle tro att dom är inne inatt. Imorrn ska jag köpa så jävla mycket bra grejer. Bacon, kaffe, annat.

Fortfarande ont i huvet. Ska göra mig i ordning snabbt, bygga nån frulle och försöka skriva den där argumenterande texten. Sen ska jag till skolan. Ska ta med mig lite käk (Hm, knäckebröd med... smör? Nämen. Hittar säker på nåt.) och vara där tills ikväll. Religion, plugga med Becca, engelska, plugga franska med en tjej från min franska. (Duh.)

Jag drömde så absurt. I drömmen så grät jag och sa att jag var lycklig. Jag försökte fly, jag var inlåst. Jag hade nyckeln men ändå kom jag ingen vart. Och det fanns ett nyfött barn.



Lyssnar på: Arne Kurt - en cirkus