Saturday, 31 December 2011

fan va allt suger

Årets sista dag kan fan dra åt pipsvängen! Allt känns så jävla tråkigt och meningslöst.

Saknar E som fan och känner mig bitter och arg och irriterad och sårad över att han inte har ringt eller smsat eller nånting. Besviken över att mina känslor är så starka, fortfarande, trots att det snart gått fem veckor utan att vi träffats.

Inga direkt vettiga planer för ikväll. Vet inte alls vad jag vill. Som vanligt.

Tror jag ska sminka mig och klä upp mig och känna mig snygg. Och dricka lite vin eller nåt. Se vad det leder till. Kanske orkar jag åka iväg, kanske inte. Kanske kommer Dina hit, och kanske släpar jag med henne, eller... Whatever.

Mer kaffe och lite mat kanske hjälper lite mot ångesten. Eller lite städning. Gha.

Friday, 30 December 2011

Årets sista bad

Ett par tända ljus. Lite mjukt, fluffigt badskum. Lite badolja. Klassisk musik. Nyskurat badkar, lampan släckt. Varmt vatten.

Operan överröstar alla andra ljud. Andas djupt in doften från ljuset som både luktar gott och som kommer fungera som massageolja vid något senare tillfälle. Slappnar av. Lyx.

Nu känner jag mig mjuk och ren och väldoftande. Redo för nyår.

Önskar bara att hjärnan också var lite pepp.

Monday, 26 December 2011

Sällskap

Idag har jag sällskap i min säng. Han heter Shottas och är väldigt mysig.


Julen var episk. Jag har fortfarande inte riktigt orkat sminka av mig. Men bakfyllan är över, och bakisångesten är borta. Kvar finns fina minnen och ett uns bitterhet över att karln inte hört av sig än. Vill vara värd ett telefonsamtal i alla fall.

Friday, 23 December 2011

Curiouser

Djup glädje, stor smärta. En märklig sorts ångest. En konstant avlägsenhet.

Jag vill inte såra någon. Jag vill inte bli sårad. Jag vet inte vad jag vill. Jag vill inte tänka. Jag vill inte känna. Jag orkar inte. Jag är orkar inte med mina tankar.

Wednesday, 21 December 2011

Knäckmassakern

Idag har jag diskat och gjort knäck. Inte så mycket annat faktiskt.

Monday, 19 December 2011

Men å jävla karl

E åker till Thailand på onsdag. Vi kommer inte hinna ses innan dess. Vi har inte setts på ca. tre veckor nu heller. Alltså kommer det ha gått sex veckor när han kommer tillbaka.

Jag kommer finnas här när han kommer tillbaka.

Saknar honom som fan.

Sunday, 18 December 2011

Gratis julklappstips

Nedan följer en lista över tips på julklappar. Tipsen är helt gratis, julklapparna helt gratis de med.

En låtlista i spotify
En fin teckning
En lista med filmtips
En liten berättelse
Något gammalt som du inte längre behöver
Något nytt skapat av något gammalt
En lyckönskning
Ett brev
Origami
En kram
En massage
Ett collage gjort av utklipp från gamla tidningar och annat
En snygg kedja av gem du stulit från kontoret
Något vardagligt och tråkigt som du målat på eller broderat på eller klistrat fast saker på
En pärlplatta
En inbjudan till en myskväll
En komplimang

Saturday, 17 December 2011

Mums!

Innan jag åkte för att träffa farfar så slängde jag ihop en snabb saffranskaka enligt detta recept. Underbart gott. Underbart underbart.

I eftermiddag har några vänner varit här och fikat. Det var mysigt. Och vi åt sallad till middag för att motverka julöverdosen.

Icke-optimal optimism

Det var väl för jävla irriterande att jag jämt och jävla ständigt ska göra folk irriterade, slösa på deras tid, svika dem, göra dem besvikna. Jag önskar att jag förstod konceptet tid. Jag önskar att jag var bättre.

Jag är ledsen att jag är en sån jävla tidsoptimist. Förlåt, alla. Förlåt.

Vuxet

Är på väg till Karlaplan för en liten fika med farfar. Det är roligt. Farfar är bäst. Världens bästa farfar.

Granen är klädd, hemmet nästan helt städat. Ytterligare ett par julkort postade.

Jag känner mig lite avslappnad. Vi har kommit fram till lösningar på okonstruktiva situationer och det känns superskönt.

Be still my mind

Ligger i sängen och har ångest. Inte så kul som det verkar. Och jag antar att det inte verkar så kul.

Kaos i huvudet.

Thursday, 15 December 2011

Öronen!

Idag har jag gått hela dagen utan örhängen utan att märka det! Helt unikt.

btw, AJ

När jag skyndade från jobbet för att komma i tid till psykoterapeuten så halkade jag på parkeringsplatsen och fick ett skrubbsår på knät.

Och nu ikväll när jag satt och pysslade med julkorten så fick jag en droppe brinnande vax på nagelbandet. Det kröp liksom in under nagelbandet och satt som sten. Blev en blåsa. Tycker synd om mig själv!

Annars har dagen vart bra, pratat med E och hämtat skor i Vällingby. (Beställde från Brandos, ändrade min adress till Lidingö flera gånger men det bet inte.) Skorna är snygga. Ett par högskaftade boots och ett par lågskaftade, i samma modell. Vet inte alls vilka jag gillar mest.

Sjukvårdad

Så, har efter en lång sjukskrivning gett upp allt hopp om att få tid hos en psykolog eller terapeut eller kurator eller ANYTHING eftersom jag hamnade i ett sorts moment 22 - min vårdcentral har ett sorts avtal med en psykologmottagning. Där arbetar två psykologer. Den ena har en familjemedlem till mig gått i terapi hos, så till henne kan jag inte gå. Den andra har jag vart hos en eller två gånger. Hon talade om för mig att jag mådde bra och inte behövde hennes hjälp, vilket ju var sjukt kul att höra, trots att det inte riktigt stämde. Det, och det faktum att hon berättade saker om andra patienter som hon inte alls hade rätt att berätta och därmed begick ett tjänstefel, ledde till att jag inte var så jättesugen på att gå dit igen. Jag blev alltså remitterad till alternativ två - en mottagning på något sjukhus, minns ej vilket. De hade inga tider, och min remiss gick vidare till karolinska, där jag efter ganska lång tid fick tid på ångestenheten. Där blev jag utredd. Det var dyrt som fan och inte till speciellt stor hjälp - läkaren som utredde mig var vänlig och gav mig lite tips - "du får inte ha skuldkänslor över att du mår dåligt" till exempel - men det var inte terapi, utan enbart en utredning. När den var klar fick jag diagnosen "ångest" (what?!? Trodde jag inte?!?) och rekommendationen att dubbla min dos antidepressiva. Hon skickade även en rekommendation till min läkare att remittera mig till samtalsterapi.

Alltså var jag tillbaka på ruta ett. Min läkare hade ingenstans att skicka mig, och i samma veva fick jag en ny läkare. Hon rekommenderade att jag sökte hjälp privat. Jag gav upp. Jag mådde redan bättre, men kände att en privat psykolog var ett alternativ om jag fortfarande hade ångestattacker i början av nästa år, då jag förhoppningsvis skulle ha råd.

Veckan efter ringer en kvinna och talar om att jag har en remiss till henne. Vilket dessutom - efter incidenten med stickan genom handen som ledde till att jag nådde upp till högkostnadsskyddet - är gratis.

Så dit är jag nu på väg.

Wednesday, 14 December 2011

Ingen jul utan...

Jag älskar julen.

Jag hatar julhets, shoppinghysteri, äcklig och smaklös reklam och janssons frestelse. Jag hatar regler och måsten och tvång. Jag hatar ångest och skuldkänslor och familjegräl och att det är den natten på året då flest barn akutplaceras i fosterhem.

Jag tror på att julen kan vara helt underbar. Jag skiter i om julklapparna delas ut lagom till trettondagen, jag tänker inte stressa med nånting.

Jag har bakat två satser pepparkakor, ätit upp två julskinkor och oräkneliga limpor vörtbröd, eftersom jag verkligen älskar det.

Jag blir så jävla ledsen när jag ser folk jag bryr mig om må dåligt över att inte ha råd med dyra julklappar, inte hinna koka knäck, inte gilla ischoklad.

Fan, ingen gillar ischoklad. Hitta på egna traditioner. Gör nya grejer varje jul, så att man minns, den där julen, när vi åt kalkon, eller då när vi byggde en egen julgran av ett gammalt paraply, eller då när vi åkte till mauritius. Så att inte alla jular smälter ihop till en enda minnes-sås av identiska jular där alla spelar sina roller och man äter samma saker och kollar på samma idiotiska tv-program.

Det är bara en dag, precis som årets alla andra dagar. Man väljer själv hur man vill uppleva den. Hur den ska se ut.

Min drömjul består i att vara med människor jag älskar. Precis som årets alla andra dagar. Om vi äter nudlar och ger varandra postitlappar med roliga teckningar på så är det helt ok. Julkänslan, om man är ute efter den, sitter på insidan. Inte i trisslotter eller disneyfilmer eller aladinaskar eller nåt annat skit som folk tror att de vill ha bara för att det ska vara så.

Jag ser fram emot att fira att mörkret vänder med en av mina bästa vänner i hela världen. Utan stress eller ångest. Men gärna med lite glögg.

Flax

Det är en jävla tur att jag jobbar halvtid. Jag har vart vaken sen 07:15 men är inte på väg till jobbet förrän nu, 10:40.

Och jag har glömt att borsta tänderna.

Tuesday, 13 December 2011

Docka

Detta är mitt första försök till att skapa en docka. Huvudet är format av aliminiumfolie, täckt av super sculpey, en sorts keramik-liknande lera. Eller snarare plast-liknande.


Jag stannade hemma från jobbet idag, trots att jag verkligen ville gå dit, eftersom jag har sån extrem mensvärk så att jag bara har legat i sängen och kvidit sen den satte in. Bakade in mig i tröjor och schalar och raggsockar i massor med lager och tvingade mig att sätta mig och pyssla med något för att vara säker på att inte somna. Tog en Citodon innan, men den hjälpte inte. Brukar dock bli rätt såsig av morfin. Blev det nu med, och ville inte somna. Ska gå och titta på barnens luciatåg! Årets höjdpunkt!

Dockan ska faktiskt bli en lucia, till lillasyster som blivit helt besatt av fenomenet. Hoppas den blir bra. Önskar att jag hade haft tid och energi att diska, och fixa en lussebulledeg. Men hade jag haft det så hade jag vart på jobbet.

Igår släpade jag hem en julgran från Vällingby via tunnelbana, och idag ska barnen få hjälpa till att klä den. Och vi ska göra marsipan. (Alltså, mosa i karamellfärg i färdig marsipan, och sen mosa ihop de olika färgerna till små kletiga klumpar.) Hoppas att den här extrema smärtan försvinner NU och att resten av dagen blir helt underbar.

Monday, 12 December 2011

Virr

Jag har blekt uppleva en stark känsla av att inte veta riktigt vart jag är. Jag är så van vid att bo i mindre städer än Stockholm, så att om jag är på ena sidan stan och ska till den andra, så glömmer jag bort vart jag är och vart jag ska, och måste tänka efter. "jag ska till Malmö - nej - jag ska till Lund? - nej jag bor ju i... I Stockholm? Och jag ska till? Lidingö? Ja." bara en eller två sekunder, sen har jag återfått fattningen. Men om jag går ut ur en butik, eller om jag är trött eller är på väg hemifrån på morgonen så tappar jag bort mig lite ibland.

Jag vet inte varför. Kanske har jag slutat tänka på att jag är i STOCKHOLM och faktiskt börjat känna mig hemma här. Kanske har jag fortfarande inte vant mig vid hur stor stan är.

Saturday, 10 December 2011

brudjävel

Nä fan. Nu är det nog fan dags att sätta i en ny p-stav. PMS är fan inte roligt. Orkar inte alls med det.

Om en enda liten grej går mig emot tappar jag alla koncepterna direkt. Fyfan. Så förbannad på hela världen. Inte kul.

Inlägg nummer 667 förresten! Eh... Woo?

Friday, 9 December 2011

Det är morgon igen

Idag var det segt att vakna. Men jag är vaken nu, och snöblandat regn öser ner utanför. Blir lagom sugen på att gå ut, men jag har i alla fall inte långt till jobbet.

Tindra ska till skansen. Jag lider å hennes vägnar.

Funderar på att åka in till stan ikväll och gå till E's ställe. Längtar så förbaskat efter honom.

Augh tröttheten

Thursday, 8 December 2011

fyra timmar

Min första arbetsdag har förflutit utan drama. Har markerat ca 1000 mail och klickat på "markera som läst" och flyttat till mappen "gammalt". Jag har ätit smörgås till lunch. Jag har berättat sagan om stickan typ tio gånger.

Nu har jag tagit zink, citodon och antibiotika och citodonet börjar göra mig lite snurrig så nu går jag nog snart hem.

Kvar på ön

Personen som skulle lära mig mina nya arbetsuppgifter blev sjuk. Så jag ska ta och promenera ner till jobbet och sätta mig och kolla igenom mail en stund. Woo!

I eftermiddag ska vi tvätta, sen ska jag väl träffa Emelie. Spännande värre!

Wednesday, 7 December 2011

Kvällsdos

Idag är handen redan märkbart bättre. Kanske läker den, kanske funkar citodonet som det ska. Jag äter ikväll, bortsett från min vanliga Sifrol (den lilla, mot RLS) även antibiotika, citodon och c-vitamin (den bruna). Så nu hoppas jag på en skön, lång, oavbruten morfin-hjälpt nattsömn. Där jag inte vaknar skräckslagen klockan två på natten, eller lägger mig på min trasiga hand och vaknar kvidande.


Imorgon ska jag till kista! Och lära mig mina nya arbetsuppgifter! Woop!

Knitting fail

Så igår var det tisdag, och därmed tisdagsöl. På dovas satt jag såklart och stickade. Jag tappade en sticka (knitpro strumpstickor, 3,5 eller 4 mm) och försökte fånga den. Och fånga den gjorde jag. Verkligen.

Den satte sig i min handflata. Den gled rakt in i muskeln vid tummens bas som om hud och kött var gjort av smör. Den gick rakt igenom handen och spetsen kom ut på andra sidan. Den gick dock inte igenom huden, men syntes. En ca 7 mm lång spets på min handrygg.

Det gjorde inte ont men var otroligt svårt att titta på.

Det blödde inte.

Vi promenerade in till akuten, jag och tre vänner. Gick fram till luckan och höll upp handen och blev direkt inviftad till ortopeden, där de gav mig lokalbedövning och ryckte ut stickan.

Jag skrek.

De plåstrade om och röntgade och klämde och böjde och allt är ok. Stickan missade alla ben, senor, blodkärl och nerver som hade kunnat ta skada.

De skrev ut antibiotika och citodon och skickade tillbaka mig till dovas där jag blev bemött med applåder och en gratis long island ice tea i ett pintglas.

Chocken, antar jag, brände upp alkoholen innan jag hann bli berusad, men efter någon timme började bedövningen släppa och jag kände att det var dags att åka hem.

Tuesday, 6 December 2011

Fattar fortfarande inte

Varför denna ovilja? Inte i huvudet men i kroppen. Hela jag säger nej. Jag själv vill men kroppen sitter stilla i soffan och är inte riktigt min att bestämma över. Jag måste tvinga mig själv att resa mig ur sängen. Jag måste tvinga mig själv att klä på mig. Att göra mig i ordning. Att göra kaffe, äta frukost, sminka mig. Jag vill, men ändå måste jag tvinga mig.

Mår liksom helt okej idag. Men det är som att jag är isolerad till mitt huvud. Som att jag mår dåligt utan att förstå det själv. Samma ångest och apati, men nu känner jag det inte.

Överanalyserar jag? Kanske. Jag vet inte. Jag mår bra. Det känns som att jag mår bra. Jag känner mig ofta glad. Jag har lust att göra saker, ser fram emot att börja jobba igen. Men så kommer dagar som denna, då jag har sovit tio timmar trots att jag hade tänkt gå upp och träna på förmiddagen. Och dessutom så sov jag tre timmar igår eftermiddag. Så 13 timmars sömn på ett dygn. Varför vaknar jag inte av mig själv?

Jag drömde mörka, obehagliga drömmar, om död och sex och maktspel. Stress, vatten, döda spädbarn. Minns inte handlingen riktigt, men känslan sitter kvar.

Drömde om E också, det var trevligare. Han log mot mig och skämtade om något.

Mitt huvud värker av för mycket sömn och jag är sen till mitt möte på försäkringskassan. Varför i helvete ska de ha sitt kontor i Täby?

Monday, 5 December 2011

Svart musik

Idag har jag träffat min (nya) läkare och min chef. På torsdag börjar jag jobba igen.


Jag känner mig som jag igen. Jag sitter inte och undrar vad jag skulle gjort om jag var mig själv. Jag känner mig inte vilsen.


Efter att jag sorterat garnet så somnade jag. Jag sov i tre timmar och drömde om E. Han hade kommit hem från Tyskland och vi skulle käka tillsammans.


När jag vaknade så hörde en kompis av sig och frågade om jag ville hänga med och se David Eugene Edwards live. Det ville jag.


Det var jävligt bra.

Garnstädning

Garnsamlingen har växt ur sin fina korg och tagit över en hel Ivar-hylla. Och börjat ta över en till. Så idag fick samlingen flytta in i en Ikea-kasse! Den nya, mindre modellen iofs. Men gott om plats har mina nystan.


Korgen får bli wip-korg, alltså work-in-progress-korg. Kanske flyttar ut den i vardagsrummet också.


Nu återstår bara nån funktionell förvaring för stickorna!

Saturday, 3 December 2011

Julstrumpan

Stickade den här precis. Hoppas jag får mycket julklappar.

Eller inte, kommer inte ge så mycket i år.

Men vi har glögg, vörtbröd och julskinka. Och vi har ätit upp en hel sats pepparkakor. Ska sätta en ny deg idag tänkte jag.