På kontoret

Aaaah. Bedövad i ansiktet. Det gjorde inte så farligt ont med bedövningssprutorna (jag tänkte på den person som jag känner som har diabetes och tar en million sprutor om dan. Klarar HAN det så gör jag det med) och bedövningen tog. Borrandet kittlades lite, men inte farligt.

Nu har jag hälsat på hos Lars och hämtat nyckeln till kontoret, och hälsat på hos Nora och hämtat Maia, och köpt frukt, och nu ska jag jobba en stund innan jobbet. =p

Aight. Hur gör man med alla människor som beter sig märkligt? Skiter man i det och ringer eller skiter man i dem och ringer inte?

AJ SOM IN I HELVETE nu börjar bedövningen släppa.

AJ. AJ.



Lyssnar på: Fläkten som gnäller, Maia som dravlar.
Tittar på: mina nya skor. Kärleksfullt.

Tänder

Mina är ganska dåliga. Två hål ska lagas idag. Jag är lite nervös, men inte farligt. Det kommer nog bli jävligt jobbigt, eftersom bedövning inte biter på mig. Eller den gör det, men först efter ett tag. Lagom tills jag kommer från tandläkaren, ungefär. Kanske kommer min tandläkare ihåg det, ger mig bedövningen (och fy fan i helvete vad ont det gör att få sprutor i tandköttet) och låter mig sitta och läsa bamsetidningar i väntrummet en halvtimme eller så, tills det börjar verka. Hoppas.