Den nya veckans första dags sista minut.

Klassisk musik. Tvättar. Bakar. Har diskat, städat, fixat. Översatt Cv. Kollar upp olika företag som huserar på Kastrup. Fixat antibiotika till katterna. (Tack Ulf!!!) Imorrn blir nog ännu en likadan dag. Städa, söka jobb, vara huslig.

Jag har slutat ringa folk. Bortsett från Maia. Ja, och så min mor. Eller. Jag har ringt folk när jag har behövt hjälp. De har hjälpt mig. Men Jag har inte tagit speciellt mycket intiativ till att träffa folk, så jag har inte heller träffat folk. Förutom Maia då. Och två dagars festande.

Fan, ni förstår vad jag menar. Jag har suttit hemma i en vecka och jag känner att ytterligare en sådan vecka är vad som väntar. Pallar inte hitta på saker med folk. Eller jag pallar. Men jag gör det inte. Socialt utbyte känns inte så viktigt. Ett jobb känns viktigt, friska katter, alla papper som jag jagar, kassor hit och dit. Mest jobb. Anything. Betala mina skulder.

Mitt kök är jävligt litet och svårt att baka i. Men annars är inte bakning svårt. Jag borde göra det oftare.

Det känns som om jag blir känslomässigt svalare. Jag orkar inte riktigt bry mig om folk. Jag brukar gilla folk som fan. Jag brukar uppskatta varje ny bekantskap. Nu känns det mest som att vill ni träffa mig så kan ni till exempel ringa nån gång. Jag är jävligt viktig för vissa, mindre viktig för andra. Äh. Jag tror att det mest handlar om att jag verkligen inte vet vart jag är på väg. Utomlands? Kryssningsfartyg? Callcenter? Och vart skulle det leda? Jag vill ha gymnasiekompetens. Varför? För att kunna plugga vidare? Läsa vad? Engelska? Vad skulle jag använda kunskapen till?

Jag som brukade ha en plan och tycka att det var viktigt att hålla sig till den. Jag hade fel. Ingenting är viktigt. Livet är för viktigt för att tas på allvar hela tiden. Allt är viktigt, ingenting betyder något. Vad spelar det för roll i universums oändlighet? Vad spelar en plan, en idé, en tanke för roll? Nu dravlar jag. I can't understand a word I'm saying.

Nu ska jag hämta tvätt, den nya veckans andra dag började för en halvtimme sedan och imorrn vill jag vara mer utsövd än vad jag var idag. Någon gång den här veckan vill jag sjunka ner i en skön soffa med lite sköna människor omkring mig och titta på Eddie Izzard eller en riktigt jävla bra film. Har inte sett film på flera veckor. Det är sant. Känns så fel.

I alla fall: några frivilliga? Eller ska jag tvingas bryta min världsfrånvändhet och faktiskt föreslå dylika aktiviteter? Jaja. Det kan väl vara värt det.

Bröden blev bra. Eller de ser bra ut. Utanför sprakar natten av tystnad. Inuti sprakar natten av något annat, som en blandning av ilska och glädje, en dov sorts energi, kärlek kanske. Till hösten och världen och mig själv och mina fantastiska själsförmögenheter och bakförmågor. Nog dravlat, tvätten nu. God natt världen. I love you.




Lyssnar på: Sr klassiskt. Alltså webbradio med klassisk musik. Toppen. (Ja, det var vad som spelades i fredags, på Ångestfesten, som var en jävligt bra fest. Tack alla som kom för att ni var så bra. Tack Robin för ett utomordentligt bra framförande av Poe's The Raven. Ångest, Ångest är min arvedel. Tack också Lars för den rara tolkningen som du skrev i min gästbok.)

inlägg nr. 102

Morgon. Hur länge som helst. Alltid. En timme att vakna, en timme senare fortfarande nyvaken. Ont i nyckelbenet, hungrig.

Och när jag går ut i köket blir allt bara helt jobbigt. Jag ska diska och städa idag, men jag vill äta och bada först. Jag har inte diskat på evigheter eftersom jag knappt har använt nånting eftersom jag inte har nån mat hemma och inte har haft tid och inte kunnat pga. nyckelbenet. Så nu är jag fast i ett sorts köks-moment 22, jag måste plocka i ordning för att få nånstans att lägga den stora tunga brickan så att jag kan diska och jag behöver diska lite innan jag äter frukost men jag orkar inte plocka i ordning och fixa och så innan jag ätit... Jag vet, jag är lat och gnällig. Nu måste jag i vilket fall som helst ner i tvätstugan.

Såja. Tvätt, smörgåsar. Läget under kontroll.

Jag drömde jättemycket inatt. Jag drömde att en kille kysste mig, men sen gjorde han konstgjord andning på mig istället, trots att jag bara skrattade så att det inte funkade.

Igår var en under omständigheterna bra men surrealistisk dag. Hälsningsgillet var hysteriskt, jag var trött, det var varmt, massor med folk, mitt emellan jättetrevligt och panik. (Precis som förväntat.) Pizza efteråt, sen spelade jag heroes med Emilia hela kvällen. Satt ett tag och velade mellan att gå hem och att gå på fest. Festen vann eftersom det var nära och trots allt fredag kväll. Man kan alltid passa på att nätverka.

Det var ganska märkligt, allting som hände sen, på ett lugnt sätt. Lite som i "Blaue Grenze", som vann silvermeliesen på förra fff och som ju därför är med och tävlar om guldmeliesen i år. Lite den känslan, framför allt eftersom jag hamnade på en fest i ett koloniområde. Där tittade jag på en konsert med ett nedlagt band och drack vin. Lite mumindalskänsla också. Aja.

Lars jobbar dygnet runt. Jag sympatiserar lite med honom.

Jupiter fnattar.

Det finns gott om biljetter kvar till alla filmer! (Inklusive Stardust.) Köp nu på www.fff.se eller vänta tills på onsdag och köp riktiga, fina biljetter. Om de finns kvar.

Apropå Stardust så måste ju Neil Gaimans sushivanor vara den här festivalens roligaste obsession.

Se vilken FFFare som helst i ögonen och du kommer att se en lite lätt manisk gnista djupt därinne, det vansinniga skrattet är inte långt borta. Men för allt i världen - använd inte ordet "fantastiskt". Använd aldrig det ordet.

Idag (om en timme närmare bestämt) ska kanske tidningar fixas ut. Om någon kommer. Ska försöka, men jag kommer bli sen. (Tvättstugan!) Viktigare är att Maia har fest ikväll! It's the big thing! Vi ska bygga ett bål av Basshunter, blåsa upp kondomer till balonger och dricka päronvodka tills vi somnar. Eller så kör vi hårt på vodkan och skiter i allt det andra. Glorious i vilket fall som helst. Be there or DIE!




Lyssnar på: Lamb, vad annars. Helt kär. Van Morrison igårkväll.
Äter, andas och tänker på: FFF. Nästa år blir det Fantastisk Dvärgfestival. Dvärgar överallt!

Off and away

Becca har precis vart här, det blev mer fukost-ätande än pluggande men det känns i alla fall ganska strukturerat. Nu ska jag sticka iväg till skolan och sätta mig där och plugga.

En dålig grej är att jag glömde min tvätt och inte blev klar i tvättstugan förrän 45 minuter för sent. Sjukt pinsamt. Men men. Fixat nu.

Allright, lite andra kläder, lite smink. Sen skolan. Religion, engelska, infolayout.

Ingen fest hos Theo på lördag. =( Hinner inte. Jättetråkigt! Ville verkligen dit! Damn.



Lyssnar på: Penguin Café Orchestra - Ilse Of View (Music For Helicopter Pilots)

Va?

Klockan är halv åtta och jag är VAKEN. Drömde att jag var kontrollerad av någon sorts kontroll-team.
Tvättar. Trött. Ska nog fuska och gå och lägga mig igen tills det är dags att fortsätta tvätta. Becca kommer hit, men jag anar att hon inte kommer före nio. (Gör hon det så är ju det kul, men annars så kan jag sova lite till.)

Försöker hitta ett nytt sätt att tänka. Ett som funkar. Kom på att jag begränsar mig själv som fan. Måste sluta med det. (Och ja, jag måste sluta tänka i negationer.)



Lyssnar på: Holger Czukay - Persian Love