Wet and cold

It's been raining and snowing. The weather is the kind of wet, icy cold that gets you whatever you're wearing.

I feel sorry for our nude model. But drawing nudes is lots of fun so that makes the day much better than it would have been otherwise.

In other news I'm insane. I'm totally crazy mad about that sweet wonderful person in Texas. I've never fallen in love over the Internet before and it's strange and a bit scary but wonderful.

Blä

Sovit 12 timmar. Orkar inte röra mig. Har ingen mat hemma men lite pengar som jag fått låna av en god vän. Måste in till stan och köpa frukost. Ont i huvet och känner mig ensam och sorgsen och sviken och osäker och rädd.

Borde inte somna om men det är varmt och skönt under täcket.

Vill vara i Texas nu. Nu nu nu.

Crisis

Okay so. Everything has pretty much fucked up. Totally.

It feels like falling out of a roller-coaster, or having everyone you love and trust turn against you, or getting in a car accident on a road you drive every day and think is safe. And beautiful and fun.

This week has been a fucked up week. I started out pretty happy but on Tuesday I found out that I cause huge problems to the people around me. Why was unclear but is now clearer.

Since then I haven't been able to do anything but cry and sleep a chemically induced sleep. Last night I decided that I won't let this keep me down. I'm strong and my heart is whole and I will get through it.

This morning a couple of things happened that made my resolve weaken but then some other things happened that made it stronger again. (The first thing was someone I trust who told me that... Well, pretty much that I was slightly mentally disabled and had to move out, or else everyone else in the house would. The second one was a lovely Texan who got so mad that he actually started saying "y'all".)

When the going gets tough, I also get tough. When the wind gets cold I knit a new hat. I'm going to get through this, one way or another. Even though it feels really hard right now.

Uppriven

Jag hatar att inte veta. Att längta efter någon jag inte känner. Jag kan inte slappna av, kan inte lita på honom men hjärtat sjunger av glädje. Förvirrande känslor, många känslor.

Pengar kärlek vänner skapande inspiration, allt stressar mig och överallt finns magi och mirakel och stjärnor och överallt finns mörker och skräck. Ögonen vänjer sig aldrig, känslorna blir så många, så starka. Hjärtat känns till slut bara trasigt och jag är trött och ledsen trots att allt är rätt okej.

Jag hatar att bli påverkad av en annan människa. Jag hatar det. Hatar hatar hatar att känna mig ledsen över att inte få prata med honom. Hatar mig själv och hatar känslan. Jag vill vara i kontroll.

I kontroll över mina känslor och min ekonomi och mitt liv.

Ingen slutkläm. Ingen punchline. Bara förvirring.

nocturnal

You push through into my dreams, thoughts of you in the most bizarre contexts.

I wake up in the middle of the night and the house is alive, people are cooking and talking and I sit and eat and talk, and then they fall asleep and I stay awake. Reality get's a bit softer.

I hear sounds through the music in my headphones but when I take them of there is only silence.

I dream of harmony in chaos, sex and food, mad priests and love.

New York, New York

So somehow everything I read at the moment seems to be about New York. Comics, books. I feel like I'm half there, in the city that has everything. Big and small lives in a tangle.

Rules of Civility by Amor Towles is a wonderful story set in 1938. It's shimmering like dusty diamonds, ice and cigarette smoke. Vibrant and gripping.

Octopus Pie by Meredith Gran is a funny and harsh comic about a group of people. I can't really say much more but there's a lot. Magical adventures, drunken mistakes, worries about love and money and drugs and cats.

Johnny Wander is another comic, by Ananth Panagariya and Yuko Ota. It's a biography-comic I guess? They make it about their life. It has cats and coffee and everyday stuff. It's very sweet and well made.

I love travelling and I dream about it all the time but NY is a city I never really found fascinating. It seems to have a magical magnetism but it never really gripped me. It seems too large and noisy and, well... I don't know. Not interesting? I dream about New Orleans and San Fransisco and ... Canada. I want to go back to Hawaii. Or... I don't know. The last year or so all travel has been so stressful that I hardly want to leave my room. I want to be here. I want to be here until june and then I want to get on a plane and go to Houston. And try to not totally freak out.

Oh!

I had a couple of really great weeks! Parties and lots of talking to a Texan on Skype and getting some stuff done in school (uhm not actual assignments but still). Managed to start getting to bed on time and almost getting out of bed on time as well. Stayed pretty active and stuff. Watched Adventure Time.

Fun!

Eh jaha

Varför i helvete ska jag ha ångest nu? Mått så jävla bra i en hel vecka. Nu högg det till i magen och det känns nästan som om jag ska få en ångestattack. Men det ska jag inte. Jag ska sova och imorrn börjar skolan. Och jag ska vakna i tid och det kommer vara så najs.

Why wait

Sometimes I get a feeling that everything is completely fucked and we have absolutely no reason to put anything off. We're all gonna die sooner or later.

And when I get that feeling I love life so much. And I smoke cigarettes and drink coffee and smile.

Anyways I'm gonna save up my money and do stuff. I'm gonna talk to people I love and I'm gonna make sure that cute guy comes to visit. I'm gonna get rid of shit I don't need and save the good stuff.

Fuck everything. Forget everything. Love everything.

Feminist?

En gång i tiden var jag också en sån som "inte ville kalla mig feminist". Men sen tänkte jag efter lite.

Att inte kalla sig feminist är i mina ögon att ignorera allt feminismen gjort för mänskligheten. Varför vill man göra det? Som kvinna och icke-feminist - vilken del av feminismen stör dig? Är det biten där din pappa inte får sälja dig? Biten där det är olagligt att våldta dig? Biten där ditt värde efter en våldtäkt sjunker så mycket så att du inte kommer bli gift? Är det rösträtten? Rätten att äga saker? Rätten att ha byxor? Rätten att köra bil utan att en man går framför bilen med en flagga? Rätten till utbildning? Rätten att jobba? Är det det där med att ha lika hög lön som männen på din arbetsplats som verkar jobbigt?

Män som inte vill kalla sig feminister, vad är ert problem? Vill ni äga kvinnor? Hindra dem från att utrycka sig? Vad?

Vill man ha jämställdhet så är man antagligen feminist. Är man rädd för ordet så är det okej - läs på lite och släpp det. Vi behöver feminism. Allihopa. Vi behöver våga vara feminister. Vi behöver våga reagera på de enorma orättvisor som finns i världen.

Testar gränser

Den berusade frustrationen, ängsligheten. Det kommer inte att funka, det kan inte funka. Jag tycker om honom för mycket. Jag testar hans gränser, börjar ställa krav.

"Do you like me?"
"I do. A whole lot."
"How much?"
"A million!"

Jag fnittrar och blir tillfälligt nöjd. Han lovar att komma hit. Han skräms inte bort när jag är konstig eller krävande. När jag säger att jag inte kommer duscha på två veckor eller att jag gillar filmer han inte gillar eller när jag är berusad och inte lyssnar på honom.

Jag blir lugn, tillfälligt.

Idag är jag bakfull. Igår festade vi i tolv timmar. Vi åt middag, efterrätt, kanstanjer och paj. Vi drack rött vin och vitt vin och mousserande vin och öl och cider. Vi lyssnade på musik och sjöng och skrattade. En bra kväll.

Idag åkte Kim hem till Stockholm. Jag har sovit större delen av dagen och funderar på att göra det igen.