Mina kuddar luktar som han. Han var här för bara en liten stund sedan, tretton ynkliga små timmar. Då låg han här i min säng.
Hans lukt är ren och lite kryddig. Jag tycker om den.
Här, i min säng. Hos mig.
Tiden är ingenting. Det betyder ingenting. Han får jobba hur mycket som helst.
Bara jag får vakna i hans famn ibland. Det är så jävla underbart.
När han satte sig i bilen och körde hit klockan ett på natten passerade han alla poängräknare. Han behöver inte samla poäng mer. Han är fan helt jävla fantastisk.
Tuesday 18 October 2011
Vilken man
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment