Nej.

Jag orkar inte.

Betong i huvudet

Idag är en dålig dag. Jag känner mig tom. De senaste dagarnas ursinniga kreativitet börjar ebba ut och lämna mig ensam. Som en egoistisk älskare, som ett tåg man inte hann med trots att man sprang tills man fick blodsmak i munnen, som att... Inte få nåt gjort.

Mja. Man har alltid ett val, som min mamma brukar säga. Eller håll käften, som jag brukar säga. (Inte till min mamma dock. Inte ofta i alla fall.)

Man skapar sig själv brukar jag också säga ibland. Idag måste jag skapa bättre förutsättningar för mig själv. Jag måste skapa en funktionell sinnesstämning och ett funktionellt tankesätt.

Jag vet bara inte riktigt hur just nu. Jag är lite ynklig idag, känner mig inte viktig för någon. Jag vill göra något kul. Jag vill... Argh. Jag kanske vill ha sällskap. Jag vet inte riktigt.

Jag vill att livet ska vara lite okomplicerat en liten stund. Att jag kunde släppa tankarna på att vilt fäktande försöka hålla näsan ovanför vattenytan. Att jag kunde slappna av. Att livet kunde vara lite mer Mushaboom och lite mindre... tystnad.

Utomhus lyser solen. Jag ska nog ta ett bad.




Lyssnar på: musik på mobilen i stora hörlurar, även i hemmet. Gillar att stänga av en del av världen.
Sjunger: med jättehögt.
Äter: frukostgröt. Eller, den är slut nu, men jag åt den innan.

I virvlarna

Skitmycket just nu, allt går så fort, det händer så mycket. Idag är en dålig dag.

I fredags var en bra dag. Eller dagen var kass men kvällen var bra. Festade med Maia och Efva. Förfestade hos Efvas föräldrar, Mods, Ariman, efterfest hos Efva. Det blev typ en tolvtimmarskväll, från halv nio till åtta ungefär. Igår var jag så totalbakis hela dagen, och idag känner jag mig fortfarande sliten. Ska försöka vara lite produktiv i alla fall.

Igår var jag och Maia hemma hos Kelly och tittade på tv och åt pannkakor. En skitjobbig grej hände. Det ringde till min telefon från en kompis telefonnummer, men när jag ringde upp svarade hans kompis, som jag har träffat, och påstod att det var hans nummer och att han inte visste vem jag var eller vem jag menade att numret skulle gå till. I bakgrunden hördes folk som fnissade. Fruktansvärt infantilt.

Nu till den där produktiviteten.




Lyssnar på: Natalie Gardiner - Come Find Me Again