Tuesday, 4 August 2015
comfort and chaos
Right now the thing I'm looking most forward to is getting my hand carders. They are in Stockholm right now, since more than two years. Then I'll be able to blend fibers on my own! I miss spinning so much, I've used up all the fibers that I had. Or all the fibers that I can spin on my homemade Turkish spindle. It's super light weight, made from a chopstick and some plastic from a juice bottle. I have some silk and bamboo tops but I want to blend it. And I have some super rough wool roving that I bought at the viking market in June but there's no way I can spin that on my spindle... need a "real" weighted spindle for that, and hopefully the one I own is among the things in Stockholm too. And if it isn't I recently treated myself to a wooden Turkish spindle! Really looking forward to that delivery!
Alright, I don't know if any of my readers know anything about spinning. If you do, there's some photos in my Instagram feed, @monsterkittie.
Friday, 23 September 2011
Garn! Och en flytt.
Packade lite igårkväll och idag insåg jag ju självklart att jag ville spinna! Nu! Idag! För första gången på flera månader! Precis när jag packat ner sländan! Den där härliga känslan av att dra ut en tråd ur ett stort trassel. Eller kanske blanda lite bambusilke och handkardad ull från pappas får?
Men jag hoppar över det. Sländan får ligga kvar i kartongen. Jag kryper upp i soffan med Neil Gaimans "Fragile Things" (för att väga upp den sockersöta artonhundratalsromantiken), tända ljus, en kopp the... Och "chill"-låtlistan på spotify. (Tindrots "the och rökelse"-lista är alldeles för sorgsen!)
Idag hade jag planer, men mitt sköra psyke satte stopp för dem. Det är okej, jag har garn så jag överlever kvällen, men ingen frukost imorrn... Men det fixar sig säkert det med. Önskar bara att jag hade tagit den där promenaden. Har vart hemma, ensam, hela dagen. Det har varit vackert väder, men jag var hos Tindra igår och den här "jag-kan-bara-göra-grejer-varannan-dag"-funktionen verkar inte gå att stänga av.
Har i alla fall gullat en massa med katterna, som underbart nog pälsar av sig mindre än vanligt, så man kan klappa dem utan att se ut som en katt själv efteråt. Det kommer bli skönt att bo utan dem men jag kommer sakna dem också. De är söta.
Flytten känns som en välsignelse men när jag tänker på allt praktiskt runt den så får jag lite ont i magen.
Imorrn är det höstmarknad på skansen och det är en personlig favorit. Ska dit med mamma och Dina, och kanske får jag med mig ungarna om jag har tur.
Och min söta syster kanske kommer och hälsar på om ett par veckor!
Vilket virrigt blogginlägg. Oh well.